Disputationer 2024
Lovisa Häckner Posse
Integrationskrav i domstol - En studie av hur svenska migrationsdomstolar förhåller sig till nationella politiska ambitioner och övernationella rättskällor
Datum för disputationen: 2 maj
Fakultetsopponent: Professor Gregor Noll, Göteborgs universitet Ämne: Offentlig rätt
Abstract
Samhällsintegration är en viktig del av dagens migrationskontrollsystem. Den här avhandlingen undersöker vad som händer när integrationspolitiken får genomslag i domstolarna, genom att fokusera på hur Sveriges migrationsdomstolar (som är en del av förvaltningsdomstolarna) tillämpar försörjnings- och bostadskraven för familjeåterförening. Avhandlingen kretsar kring en vanlig diskussion i den juridiska litteraturen, nämligen om svenska förvaltningsdomstolar har blivit mindre upptagna av att driva nationella politiska mål och om internationaliseringen av den svenska rättsordningen har begränsat den nationella lagstiftarens handlingsutrymme. Genom att undersöka när och hur migrationsdomstolarna hänvisar till och diskuterar rättskällor ges en djupare förståelse för förhållandet mellan domstolarna och nationella politiska mål. Avhandlingen utvärderar vidare om domstolarnas tillämpning överensstämmer med teorier i den juridiska litteraturen om hur svenska domstolar har anpassat sig till internationaliseringen av den svenska rättsordningen. De huvudsakliga slutsatserna är följande. För det första stämmer migrationsdomstolarnas tillämpning inte överens med de ovan nämnda teorierna i den juridiska litteraturen. För det andra är migrationsdomstolarnas tillämpning i linje med de nationella politiska mål som följde på 2015 års "flyktingkris", vilket innebär att domstolarna verkar ovilliga att ingripa i den svenska migrationspolitiken (t.ex. genom att använda EU-rättsliga och Europakonventionella argument). Slutligen skiljer sig migrationsdomstolarnas tillämpning från delar av de teorier om samhällsintegrationens funktion som har förts fram under senare år. I dessa teorier är samhällsintegrationen delvis kopplad till förekomsten av workfare-politiken, vilket bl.a. innebär att självförsörjning och självförbättring har blivit viktiga medborgerliga dygder. Domstolarna belönar i första hand icke-flexibilitet på arbetsmarknaden och hindrar försök till självförbättring, vilket tycks strida mot en workfare-logik. Avhandlingen belyser vidare att Sveriges migrationsdomstolar förstärker processer av social stratifiering.
Läs mer om Lovisa Häckner Posses avhandling i universitetets forskningsportal
Gunnar Bramstång
Ekonomiska sanktioner i svensk internationell privat- och processrätt.
Särskilt om domstols behandling av sanktionslagstiftning i internationella kommersiella avtalstvister.
Datum för disputationen: 8 november
Fakultetsopponent: Docent Erik Sinander, Stockholms universitet
Ämne: Internationell privaträtt
Abstrakt
Avhandlingen behandlar internationellt privat- och processrättsliga frågeställningar relaterade till behandlingen av ekonomiska sanktioner i internationella kommersiella avtalstvister. Undersökningen utgår från svensk domstols perspektiv. Avhandlingen består av 10 kapitel. Det första kapitlet är en inledning. Kapitel 10 innehåller en sammanfattning.
I kapitel 2 undersöker författaren vad ekonomiska sanktioner är och i kapitel 3 klassificeras ekonomisk sanktionslagstiftning som tillhörande den offentliga rätten. Det ger upphov till särskilda internationellt privat- och processrättsliga problem, särskilt när sanktionerna tillhör utländsk rätt och inte domstolslandets lag. I svensk internationell privat- och processrätt har inställningen till utländsk offentlig rätt, och anspråk grundade på utländsk offentlig rätt, i huvudsak varit negativ och kommit till uttryck i den s.k. isolationsprincipen.
I kapitlen 4–6 undersöker författaren om kommersiella avtalstvister som påverkas av ekonomiska sanktioner faller inom ramen för Bryssel I-förordningens och Luganokonventionens materiella tillämpningsområde. Författaren undersöker EU-domstolens omfattande rättspraxis rörande tolkning av privaträttens område, som fastställer instrumentens materiella tillämpningsområde. Avtalstvister mellan kommersiella aktörer som involverar ekonomisk sanktionslagstiftning bör i allmänhet anses falla inom privaträttens område. När samma tvister faller utanför Bryssel/Lugano-regelverket får svenska domstolar avgöra sin behörighet enligt svenska internationellt processrättsliga normer. I de här fallen, konstaterar författaren, kan isolationsprincipen ha viss relevans vid den svenska domstolens ställningstagande till sin behörighet.
I kapitlen 7–9 utforskar författaren två olika metoder för att hantera ekonomiska sanktionsbestämmelser när domstolen ska ta ställning till deras effekter vid sakprövningen. Ett första alternativ är att klassificera de ekonomiska sanktionerna som internationellt tvingande regler enligt artikel 9 i Rom I-förordningen. Det andra alternativet är att ta hänsyn till sanktionerna som faktiska omständigheter vid tillämpningen av avtalsstatutets materiella normer, t.ex. som force majeure. Vilket tillvägagångssätt domstolen bör välja beror på de ekonomiska sanktionernas ursprung och deras relation till tvisten.
Läs mer om Gunnar Bramstångs avhandling i universitetets forskningsportal.
