Disputationer 2002

Annamaria Westregård

Integritetsfrågor i arbetslivet

Datum för disputation: den 5 oktober 2002
Fakultetsopponent: professor Dennis Töllborg
Ämne: arbetsrätt

Abstract

Denna avhandling behandlar ämnesområdet integritet i arbetslivet. Individer i ett modernt samhälle har anspråk på respekt eller icke angrepp inom sitt intresseområde. Arbetslivet utgör ett exempel på ett sådant område.

Min utgångspunkt då jag behandlar ämnet är främst individens (arbetstagarens) prima-facie anspråk på respekt, icke angrepp inom sitt intresseområde. Integritetsfrågor i den mening jag använder begreppet sträcker sig över ett stort område där många olika åtgärder berörs. Det kan vara fråga om att genomföra kroppsvisitering vid s.k. hemgångskontroll, TV-övervakning, kontroll av e-mail, hälsoundersökningar, drogtester, personlighetstester o.s.v. Diskussionen kring integritetsfrågor i arbetslivet har intensifierats under det senaste decenniet. Detta beror på olika faktorer. Arbetsgivarna har i takt med den tekniska utvecklingen fått ökade möjligheter att rent faktiskt övervaka arbetstagarna. Till detta kommer att statsmakten har skjutit över en del av det som tidigare var samhällets ansvar för individen på arbetsgivarna. Detta gäller exempelvis ansvar för sjuklön och rehabilitering. Härtill kommer en förändrad struktur i arbetslivet. I det postindustriella kunskapssamhället representerar varje arbetstagare som anställs en stor investering i form av rekryteringskostnader, upplärningstid, internutbildning o.s.v. En arbetstagare är inte längre, som i det tidigare industrisamhället, lika lätt att byta ut mot en annan.

Under den tid jag genomfört detta arbete har stora rättsliga förändringar ägt rum i Sverige. Den mest genomgripande är Sveriges inträde i EU i mitten av 1990-talet och alla de rättsliga konsekvenser detta fört med sig. I samband med EU-inträdet inkorporerades t. ex. Europakonventionen som svensk lag. Genom att Sverige nu måste följa rättsutvecklingen inom EG-rätten uppstår spänningar mellan de olika rättssystemen. Den s.k. nordiska modellen med hög organsationsgrad, starka fackliga organisationer och kollektivavtal som ett ledande regleringsinstrument kommer i konflikt med EG-rättens individualistiska anslag, där lagstiftning är ett ledande regleringsinstrument. EG-rättens inflytande blir särskilt tydligt ifråga om integritetsfrågor där skyddet för enskildas grundläggande fri- och rättigheter är en viktig beståndsdel. EG-rättens influenser de senaste åren har bl. a. påverkat behandling av personuppgifter och den lagstiftning som genomförts på området.

Något absolut skydd för grundläggande fri- och rättigheter i arbetslivet finns inte. Individens rätt att få sin individintegritet respekterad beror på vilka motstående intressen som föreligger i det enskilda fallet. I den nordiska modellen har tidigare endast ett fåtal aktörer beaktats - arbetstagarsidan och arbetsgivarsidan samt i viss mån samhället. Enligt min mening bör aktörsperspektivet vidgas då frågor om integritet i arbetslivet diskuteras. Individen och de fackliga organisationerna bör exempelvis behandlas som olika aktörer, (eller intressenter som jag kallar dem) eftersom de inte alltid har intressen som överensstämmer med varandra utan t.o.m. kan ha motstridiga intressen. Huruvida en integritetskänslig åtgärd är tillåten eller inte i arbetslivet, beror enligt min mening på utfallet av intresseavvägningar mellan arbetsmarknadens intressenter.

Jag har två huvudsyften med detta arbete. Det ena är att skapa begreppsklarhet genom att i en principdiskussion försöka tydliggöra integritetsbegreppen och deras användning. Det andra är att redogöra för gällande rätt.

Inledningsvis definierar jag principiellt begreppet individintegritet som individers (arbetstagares) prima-facie anspråk på respekt/icke angrepp på något som i vid bemärkelse befinner sig inom individens intresseområde. Åtgärder som genomförs i arbetslivet kan i många fall innebära intrång i individens intresseområde. Den avgörande frågan är vilka intrång individen måste tåla i en viss situation. Detta menar jag bör avgöras genom en intresseavvägning. Befinns individens intresse väga tyngst definierar jag genomförandet av åtgärden som en integritetskränkning. Genomförandet av en integritetskränkning strider mot god sed på arbetsmarkanden. Arbetsgivarens arbetsledningsbeslut och kollektivavtal får inte strida mot god sed varför en sådan åtgärd inte är tillåten att genomföra i arbetslivet. Väger de motstående intressenternas (t.ex. arbetsgivare och allmänheten) intressen tyngst utgör genomförandet enligt min mening ett tillåtet intrång i individintegriteten. Ett genomförande strider inte mot god sed på arbetsmarknaden.

Jag redogör för några teoretiska modeller som jag använder i den intressentmodell för intresseavvägningar som jag konstruerat. Jag utgår från Göran Hermeréns teorier vid definitionen av begreppet integritet. Huruvida individens anspråk på integritet respekteras beror på utfallet av en intresseavvägning mellan olika aktörers intressen. Inspiration till ett vidgat aktörs- intressentperspektiv hämtar jag främst i Reinhold Fahlbecks amerikanska intressentmodell. De intressenter jag laborerar med är 1) arbetsgivarna, 2) arbetsgivareorganisationerna, 3) arbetstagarna, vilka i sin tur indelas i a) den enskilde arbetstagaren X som utsätts för den aktuella åtgärden och b) övriga arbetstagare, 4) de arbetssökande, vilka i sin tur delas i a) den arbetssökande X som utsätts för den aktuella åtgärden och b) övriga arbetssökande, 5) de fackliga organisationerna, 6) allmänheten, vilken i sin tur kan indelas i a) allmänheten som konsumenter, b) allmänheten som producenter och c) allmänheten i sin egenskap av medborgare (homo politicus). En intressent som skiljer sig från de övriga intressenterna men som ändå behandlas är 7) samhället i betydelsen statsmakten, vilken består av den a) lagstiftande, b) verkställande och c) dömande makten. Denna intressent är främst av intresse att belysa då olika regleringsinstrument diskuteras. Idéen om hur sammanvägningar av olika delmoment till den slutliga intresseavvägningen kan genomföras baserar jag på Jan Odelstads beslutsteori om sammanvägningar och avvägningar i beslutsprocesser.

Jag gör vidare en ingående beskrivning av arbetsmarknadens intressenter samt deras intressen för och emot genomförande av integritetskänsliga åtgärder. Jag lyfter också fram lika faktorer hos dessa som kan påverka bedömningen av en åtgärds genomförande. Sådana faktorer är exempelvis verksamhetens art, arbetstagarens arbetsuppgifter, anställningens art o.s.v.

Jag har utarbetat en avvägningsmodell. Syftet med denna är att underlätta insyn och tydlighet i avvägningsmomentet. Modellen skall inte användas mekaniskt där fakta matas in och ut kommer ett svar. Det är i stället fråga om bedömningar och delbeslut i olika led. Syftet har varit att åstadkomma en stringens i resonemanget om hur intresseavvägningar vid genomförandet av integritetskänsliga åtgärder kan genomföras. Modellen är komplicerad men jag har velat visa hur komplex en intresseavvägning blir om frågan skall ges en allsidig belysning.

Min intressefokusering är i denna del av avhandlingen primärt teoretisk och syftet har varit att skapa klarhet i olika avseenden på ett principiellt plan.

Mitt andra huvudsyfte har varit att fastställa gällande rätt.

Jag gör en ingående utredning av innehåll och tillämpning av det svenska grundlagsskyddet för mänskliga fri - och rättigheter i 2 kap. 6 § regeringsformen. Jag gör också en motsvarande utredning av det skydd som finns i artikel 8 i Europakonventionen. Vidare diskuterar jag regleringarnas tillämplighet mellan enskilda s.k. ”Drittwirkung”. Lagrummens eventuella ”Drittwirkung” har betydelse för tillämpligheten på den privata sektorn av arbetsmarknaden. Jag har konstaterat att det föreligger skillnader mellan lagarnas tillämplighet. Enligt svensk rätt är inte regeringsformen tillämplig mellan enskilda. Artikel 8 i Europakonventionen har däremot i viss mån tillämpats av Arbetsdomstolen i tvister mellan enskilda.

Jag behandlar några regleringar som berör integritesfrågor i arbetslivet. Syftet har varit att utröna hur lagstiftaren konstruerat regleringar som förbjuder, medger eller ibland t.o.m. ålägger arbetsgivaren att genomföra integritetskänsliga åtgärder. Syftet är inte att presentera någon heltäckande kartläggning av svensk lagstiftning på området utan är enbart exemplifierande. Jag gör studien utifrån intressentmodellens mönster. Jag koncentrerar mig på konstruktionen av avvägningsmomenten. Jag undersöker vilka av arbetsmarkandens intressenters intressen som tillgodoses och på vilka intressenters bekostnad detta sker i de olika lagrummen. Dessa lagar är 30 § lagen (1994:260) om offentlig anställning, LOA, 11 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning, lagen (1998:150) om kameraövervakning samt vissa relevanta paragrafer i personuppgiftslagen (1998:204), lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg, utlämnande av löneuppgift enligt 12 § jämställdhetslagen (1991:433), läkarundersökning enligt 21§ livsmedelslagen (1971:511), Arbetsmiljöverkets föreskrifter om bl.a. läkarundersökning utfärdade med stöd av 4 kap. 5 § arbetsmiljölagen (1977:1160). Jag för också en diskussion om användning av genteknik i arbetslivet utifrån de regleringar som föreslagits.

I det avslutande kapitlet för jag en sammanfattande diskussion.

In English

This dissertation deals with personal privacy in working life. Humans have legitimate expectations and claims to respect for and non-interference with personal privacy in many areas and stages of life. The work place is just one of them. The point departure when dealing with privacy matters at the workplace is primarily the claim by individual employees to respect for and non-interference with their private sphere. An event of overriding importance is the enactment in 1994 of the 1950 Council of Europe Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms as domestic statutory law. Severe tension within the Swedish legal system is one of the results. Labour and employment law is one arena where this is strongly felt. The Nordic model for labour and industrial relations is characterised by a very high unionisation rate, strong labour market organisations on both sides and heavy reliance on collective agreements as instruments for regulation. EU law puts strong emphasis on the individual employee and relies primarily on statutory law. The influence of EU law is particularly notable in privacy matters. The purpose of the thesis is twofold. First it is to arrive at intellectual clarity concerning notions and concepts related to personal privacy matters and the way these are used. The perspective here is theoretical. Second, the purpose is to present the law as it stands today on personal privacy matters. Here the perspective is that of a legal scholar doing traditional legal research. However, the approach is rather analytical. The task also supersedes traditional legal dogmatism since there are many lacunae in existing legal regulation.

Ola Zetterquist

A Europe of the Member States or of the Citizens? Two Philosophical Perspectives on Sovereignty and Rights in the European Community

Datum för disputation: den 11 maj 2002
Fakultetsopponent: professor Kaarlo Tuori
Ämne: allmän rättslära

Abstract

Today’s debate about the EC and its future can be grouped along two main lines. On the one side are those who hold that the EC is a grouping of sovereign states for the purposes of international cooperation. On the other side are those who maintain that the EC is a new political society that unites the citizens of Europe in a new political and legal community where the question of the sovereignty of the Member States must be reassessed. The aim of the dissertation is to investigate, from a political philosophy perspective, what explanatory values the theories of the Enlightenment, in particular the theories of English philosophers Hobbes and Locke have for the structure of the EC and the contemporary debate about it.

It is the question of sovereignty that dominates within the standpoint which sees the EC as a “Europe of the states”. The key components of this concept are, in turn, power and control. The view that sees the EC as “a Europe of citizens” departs from the position that the EC is a European political society founded at the behest of individuals, and that it exists in parallel with other political societies of which individuals are part. The Community puts at the disposal of citizens a common legislator and a common judge, both of whom may be regarded as charged with fulfilling a trusteeship function in relation to the citizens.

There are a number of questions of importance. The first is whether the EC is a political society (res publica or civitas). If the EC does not constitute a political society, the question arises what function is fulfilled by the EC, and what relation exists between the EC and its Member States.

Should the question whether the EC is a political society be answered in the affirmative, the next to arise is what requirements it must meet in order to be a legitimate political society. A consequential question is then whether the EC in its present form does indeed meet those requirements of legitimacy.

Two models are presented in the dissertation: the Member State model and the European Citizen model. The first model takes its departure in the conception of the EC as an association of sovereign states and is based on the theory of sovereignty. The other model is based on the conception of the EC as a political society dependent on a mandate from individuals and parallel with other political societies of which they are part. Along with the Member State model and the European Citizen model consideration will also be given to a conceivable intermediate model based on the idea of sovereignty divided between Member States and the Community.

The questions dealt with in the final part of the dissertation are the purpose of the EC, its structure, the citizens and EC legitimacy, the criteria for the sharing of competence between the EC and its Member States, and finally the question of the protection of the rights of individuals in the EC.

Lena Hallberg Ebervall

Försvararens roll. Ideologier och gällande rätt.

Datum för disputation: den 26 april 2002
Fakultetsopponent: jur dr Anne Robberstad
Ämne: processrätt

Abstract

Försvarsadvokater ställs i sin praktik inför svårlösta dilemman, som har med advokat-klientförhållandet att göra. Frågan om advokaten exempelvis skall eller bör acceptera ett kontroversiellt uppdrag eller om advokaten skall eller bör följa klientens instruktioner, så länge de inte direkt strider mot lag, är sådana dilemman. Problemen har ingen riktig lösning i lag eller god advokatsed och det står klart att doktrin och praxis visar upp en splittrad bild. Förklaringen till att det finns flera helt olika lösningar på försvararproblemen bör ligga i det faktum att det existerar flera olika uppfattningar om hur en god försvarare bör agera, såväl hos normgivaren som hos advokaterna själva. Avhandlingen är den första i sitt slag i Sverige och den söker bringa reda i diskussionen kring olika advokatideal och med hjälp av traditionell rättsdogmatik och logisk argumentation kartlägga det skilda lösningarna på försvararens dilemma.

In English

Defence lawyers, in their practise, from time to time have to resolve various difficult dilemmas in connection with the client relationship, such as accepting repugnant cases or acting on questionable instructions from the client: dilemmas, which involve “hard questions” of guilt and innocence, truth and perjury. Many of these ethi-cal problems have never been subjected to interpretation in Swedish law and legal literature. Somehow, the law-yer will have to find a solution to her problem, without the aid of rules. The debate, as well as case law studies, indicate that one practitioner’s solution to a certain dilemma will be completely different from another’s. Which basic ideas concerning the role of the defence lawyer lie beneath the fact that two different lawyers, act-ing within the same legal system, can justify two conflicting ways of resolving an identical dilemma? The thesis studies this problem through an analysis of the arguments pro et contra the particular solution to the dilemma. Which solutions to the dilemma are clearly acceptable within the boundaries of the law, or could at least be in-terpreted as being in accordance with the law? This question is answered by an extensive analysis of the princi-ples of Swedish case law, statutes, professional standards and doctrine. The purpose of this thesis is to bring some order to the debate concerning lawyers’ ideals in Sweden and to try and understand the role of the lawyer by choosing typical practical problems and examining these problems from a normative point of view. The thesis argues that the explanation to the conflicting ways of resolving practical dilemmas lies in the con-flicting ideals, which guide practitioners. My study indicates that there are several such ideals in existence. In order to argue efficiently and clarify the dichotomy, I have used two main ideals, which are the opposite ex-tremes of the lawyers’ ideals; one client-dominant and one lawyer-dominant. It would seem that these different ideal types can co-exist in most typical Western legal systems without detriment to the clients or the State.

Per Norberg

Arbetsrätt och konkurrensrätt. En normativ studie av motsättningen mellan marknadsrättsliga värden och sociala värden

Datum för disputation: den 20 april 2002
Fakultetsopponent: professor Nils Wahl
Ämne: civilrätt

Abstract

Hur skall en domstol välja mellan att tillämpa konkurrensrättsliga eller arbetsrättsliga regler på ett konkurrensproblem som uppstått genom en bestämmelse i ett kollektivavtal? Ytterst handlar denna fråga om ett val mellan oförenliga regler. Tillämpas konkurrensrätten underkänns i regel den kollektivavtalade bestämmelsen medan samma bestämmelse i stället godkännes om arbetsrättsliga principer tillämpas. Valet mellan de båda rättsområdena förefaller vid en ytlig analys som godtyckligt. Arbetsrätten och konkurrensrätten står på samma nivå enligt klassiska rättskälleläror och därmed blir det svårt att finna rättsliga normer som kan sägas reglera domarens val mellan dem. Avhandlingen strävar efter att härleda gränsdragningsprinciper genom en strukturell normativ analys av båda rättsområdena. I ett första steg beskrivs konkurrensrättens normativa kärninnehåll och därefter undersöks hur konkurrensrätten inom sitt eget system tar hänsyn till sociala krav. I ett andra steg beskrivs arbetsrättens kärninnehåll och därefter undersöks hur arbetsrätten inom sitt eget system tar hänsyn till marknadsfunktionella krav. I ett tredje steg undersöks om det går att härleda en eller flera gemensamma nämnare i konkurrensrättens syn på sociala regleringar och arbetsrättens syn på marknadsfunktionella regleringar. Två rättsprinciper byggda på gemensamma nämnare kunde härledas och i ett fjärde steg tillämpas de på tre konkreta problem, stuverimonopolet, kollektivavtalade öppettider och kollektivavtal om entreprenadförbud och företagssamarbete.

In English

The dissertation deals with the normative conflict between labour law and competition law. The legislation in each area gives the Courts guidance in solving a legal problem that has previously been classified as belonging to one or the other area. But the principles guiding the Courts when both competition law and labour law are applicable to a legal problem are vague and difficult to generalise. The aim of the study is to reveal legal principles designed to help the judge make a choice between labour law and competition law. The study describes the core content of the two legal areas and proceeds to investigate how each legal area adapts its core content to other social values. Thus, I study how competition law adapts its application to avoid unnecessary damage to socially motivated regulations and how labour law adapts its application to avoid unnecessary damage to the economically efficient operations of different markets. After an overriding normative analysis of the legal areas at stake, I have been able to identify two truly common principles designed to draw the line between competition law and labour law: 1. The principle of a competition law immunity for trade union activity, limited to the core subjects of collective bargaining like wages and working conditions, and thus not covering anti-competitive agreements concerning the production of goods and services. 2. The principle of the open cartel. No organisation is allowed to actively exclude individual workers or companies in order to prevent them from entering the market. Those legal principles are then applied to three practical cases of conflicts of law between competition law and labour law namely, the collective bargaining technique which underpins the Swedish stevedoring cartel, collective agreements on opening hours and collective agreements on co-operation between undertakings.

Wenxi Li

Anti-Dumping Law of WTO/GATT and EC. Gradual Evolution of Anti-Dumping Law in Glob-al Economic Integration.

Datum för disputation: den 2 februari 2002
Fakultetsopponent: professor Christina Moëll
Ämne: EG-rätt

Abstract

The aim of this study is to demonstrate and evaluate the current anti-dumping law as formed by the WTO/GATT law (GATT law) and implemented by the EC law against the background of global economic integration. Over centuries, international trade has involved a controversial business behaviour, “dumping”. Roughly speaking, a product is considered to be dumped if it is sold at a lower price abroad than at home. In nature, dumping is a differential pricing behaviour between different national markets. No sooner had the world entered into the 20th century than the first national anti-dumping law was enacted by Canada in 1904. International anti-dumping law was adopted in Article VI of the 1947 GATT, the rules of which have been elaborated and evolved in the subsequent three GATT Anti-Dumping Codes. In the EC, the first anti-dumping legislation, the so-called “Basic Regulation”, was enacted in 1968 and evolved in parallel with the GATT Anti-Dumping Codes within the structure of the EC legal system. The central parts of the current rules are those for determination of dumping (dumping rules), for determination of injury (injury rules) and for anti-dumping procedure (procedural rules). The current trend of global economic integration give rise to at least two questions: how does the current anti-dumping law operate under the auspices of the WTO/GATT and in a national or regional context? What should be done for the current anti-dumping law to satisfy the demand of global economy? Rather than advocates radical changes, this study pursues the goal of a gradual evolution of the current anti-dumping law. This general goal is derived, first, from a systematic and detailed inquiry into all three parts of the GATT anti-dumping law as international law and the EC anti-dumping law as implementing law and second, from an objective assessment of the current world economic situation. The inquiry presents the historical evolution of anti-dumping law, the current shape of each part of anti-dumping rules and practices, the current legal mechanism of each part and the inherent defects and loopholes in each part, suggesting the direction for each part to be improved and evolved if so required. The assessment indicates that, to maintain a stable world economic order, it is more appropriate to have a gradual evolution of the current anti-dumping law than to make radical changes. To this effect, the specific goals are set out for application and evolution of each part of the current anti-dumping law.

Nils Eliasson

Protection of Accrued Pension Rights - An Inquiry into Reforms of Statutory and Occupational Pension Schemes in a German, Norwegian and Swedish Context

Datum för disputationen: den 26 januari 2002

Fakultetsopponent: professor Kaarlo Tuori

Ämne: komparativ rätt

Abstract

How is the conflict between a protection of accrued pension rights and economic, political and social interests in reforming the pension scheme resolved in different countries and regarding different kinds of pension schemes? What legal or political mechanisms exist to protect accrued pension rights and to resolve this conflict?

This thesis takes a comprehensive view on the pension situation of the individual, thus dealing both with statutory and occupational pension schemes from a protection of accrued rights-perspective. The research provides an extensive survey of legal as well as political solutions to the protection of accrued rights and its conflict with different interests to reform the pension schemes in the respective countries under investigation as well as under the European Convention of Human Rights.

The thesis has two main parts. The first part deals with statutory pensions and the focus in this part is on constitutional law and the legal institutions of property and legitimate expectations. The second part dealing with occupational and company pension schemes concentrates on contractual protection but the concept of legitimate expectations is of great importance also in this part.

The in depth survey and analysis of the protection of accrued pension rights carried out in the two first parts of the thesis form an important and substantial part of the purpose with this research. In the third part of the thesis however the results of the first two parts are levitated to a more abstract level. The different solutions to the conflict between the interests to protect and the interests to reform are analysed in their societal and normative contexts. The public and constitutional law protections are compared with the private law protections in order to illustrate the difficulty in upholding the strict division between private law and public law in present society. By dissolving this division, solutions to the conflict between a protection of accrued pension rights and different interests to reform the pension schemes can be resolved on the basis of the actual content of these schemes instead of according to the legal dogmatic systematisation of law.