Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Referera inom rättsvetenskap

För att hantera de källor som används i akademiska arbeten, används oftast något referenssystem, som Harvard, Oxford, APA eller liknande.
När du skriver inom rättsvetenskap är det vanligt att hänvisa genom att använda fotnoter som sedan redovisas i sin helhet i käll- och litteraturförteckningen.

Författare som skriver på engelska använder sig ofta av The Oxford University Standard for Citation of Legal Authorities (OSCOLA).

Vid Juridiska fakulteten i Lund används inte endast ett system utan du har relativt stor frihet i din utformning av dina noter och referenser. Konsekvens och noggrannhet underlättar mycket för att få en tydlig och korrekt hantering.

En viktig aspekt är att det ska vara tydligt för läsaren vad du har använt och att det finns tillräckligt med uppgifter för att hitta källorna och litteraturen.
 

Hur mycket information som du vill redovisa i fotnoten kan variera beroende på vilken form och vilket system du väljer samt vilka källor ditt arbete bygger på. Fotnoten ska innehålla tillräckligt med information för att kunna leda läsaren till endast en unik referens i käll- och litteraturförteckningen. 

Beroende på om en fotnot ska hänvisa till en källa efter ett begrepp, en mening eller ett stycke kan noten placeras på olika ställen i texten. I boken Svenska skrivregler som Språkrådet ger ut på Liber förlag, hittar du grundläggande principer för hur du kan använda fotnoter.

Gå till bibliotekskatalogen för att se var Svenska skrivregler finns att låna.

Du redovisar samtliga källor som du hänvisat till i ditt arbete i en käll- och litteraturförteckning, oftast placerad i slutet av i ditt arbete. Det är vanligt att i juridiska arbeten dela upp förteckningen i källor och litteratur. Dessa rubriker kan sedan delas upp ytterligare ifall behov finns. 

Under "källor" placerar du rättsliga dokument som till exempel utredningar, riksdagstryck och domstolsavgöranden. Den rättsvetenskapliga litteraturen i form av böcker, artiklar, till viss del lagkommentarer och liknande placeras under "litteratur". 

Svenska författningar, EU-rättsakter och internationella överenskommelser brukar oftast inte redovisas i käll- och litteraturförteckningen utan fullständiga uppgifter ges i den löpande texten.

En stor del av det material som vi idag använder inom akademiska arbeten är tillgänglig för oss digitalt. Oavsett en artikel eller bok är tillgänglig i tryck eller online kan du redovisa den som litteratur. 

De källor som endast är publicerade på webbsidor och som saknar en publikationsserie eller ett dokumentnummer kan du redovisa under "Övrigt".

Lagtexter kommenteras sedan lång tid i så kallade lagkommentarer. Dessa har ofta publicerats i bokform men det har på senare tid blivit allt mer vanligt att lagkommentarerna publiceras också, eller endast, i digital form som till exempel i databaser. 

De juridiska databaserna har lång tradition av att publicera lagkommentarer och producerar även ett stort antal egna kommentarer. Databasen JUNO ger förslag på hur du kan hänvisa till deras kommentarer i fliken "hjälp och feedback" som hänger med löpande inne i databasen i högra kanten.

Det kan vara bra att fundera över vilka uppgifter du tar med i käll- och litteraturförteckningen. Författare, lagrum, kommentarens uppdateringsdatum (för tryckt version: upplaga), utgivare samt uppgift när du besökt databasen kan vara bra att få med.

I Juridiska fakultetens studentpolicy för generativ artificiell intelligens (GAI) i undervisning och examination, står det att: "Om du använder material eller data från GAI-verktyg i en skriftlig inlämningsuppgift måste du hänvisa till denna källa i
dina referenser". 

Policyn tipsar om hur du kan referera till GAI-verktyg med länken till: MLA Style Center

Utifrån artikeln ovan, har biblioteket satt ihop ett exempel på hur en referens kan se ut i en svenskspråkig uppsats:

‘Describe the symbolism of the green light in the book The Great Gatsby by F. Scott Fitzgerald’ prompt. ChatGPT (version 2023-02-13), OpenAI <chat.openai.com/chat> (besökt 2023-03-08).

Du är också mycket välkommen att komma till biblioteket om du har frågor om hur du ska referera.

Kontakt

Informationsdiskens öppettider:
vardagar: 10-15

jurbibl [at] jur [dot] lu [dot] se (jurbibl[at]jur[dot]lu[dot]se)
+46 46 222 11 15

Boka bibliotekarie:jurbibl [at] jur [dot] lu [dot] se (jurbibl[at]jur[dot]lu[dot]se)

Litteratur- och länktips

Publikationshandboken 
Enhetliga skrivregler och andra överenskommelser som ska användas av alla Europeiska unionens institutioner, organ och byråer.

Skapa referenser i Libris 
När du sökt fram en titel i Libris, kan du enkelt klicka på "Skapa referens" och få förslag på hur du ska referera till källan.

Hänvisa till EU-domstolens domar - Curia 
EU-domstolens information om metod för hänvisning till rättspraxis från Europeiska unionens domstol som bygger på ECLI.

Myndigheternas skrivregler (pdf) 

Att skriva juridik: regler och råd
av Jensen, Ulf, Rylander, Staffan & Lindblom, Per Henrik, Sjunde upplagan, Iustus förlag, Uppsala, 2021.

Svenska skrivregler
av Karlsson, Ola (red.), Fjärde upplagan, Liber, Stockholm, 2017.

Svenska skrivregler som e-bok

Att skriva rätt: goda råd för att skriva uppsats i juridik
av Trolle Önnerfors, Elsa & Wenander, Henrik, 3. uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2022.

Skapa OSCOLA-referens

Uppsalas guide: Referera till juridiskt material
Guide framtagen av universitetsbiblioteket vid Uppsala universitet.